Tänk att jag kan känna igen mig så i en bok som har ganska många år på nacken, och dessutom är skriven utifrån en amerikansk kontext! Men rasismen och sexismen som svarta kvinnor har mött, och möter, i USA är på många sätt slående lik vad som möter oss i Sverige. Synd bara att det inte finns ett större intresse i Sverige av att erkänna och göra upp med den rasism som har genomsyrat vårt samhälle i århundraden.
I boken känner jag särskilt igen mig i att tvingas välja mellan att solidarisera mig med sexistiska svarta män eller rasistiska vita kvinnor, medan ingen av dessa grupper någonsin står upp för svarta kvinnor. Vi kommer alltid i andra hand. I samhällsdebatten betyder ”kvinnor” oftast vita kvinnor, och ”svarta” betyder oftast svarta män. Men vi är, och har alltid varit, både och.
Även detta att svarta kvinnor ses som primitiva, översexuella vildar känns igen. Vita män pratar om svarta kvinnor som en kul grej att ”testa”. Det finns en fetishering av oss, vi ses som kinky och spännande och aldrig som vanliga individer med egna, unika sexualiteter. En frigjord vit man kan ”testa” svarta kvinnor, men vi är inte flickvänsmaterial.
Rekommenderar starkt denna bok!
Titeln Ain't I a woman kommer från ett tal av frihetskämpen Sojourner Truth
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar