Efterom jag älskade första säsongen av Girls var jag ju tvungen att se Lena Dunhams långfilm Tiny Furniture också. Big mistake. Det blir den andra filmen jag sett på sistone som inte har några som helst förmildrande omständigheter (den första var Dom kallar oss mods). Den får ett solklart 1/5 betyg.
Varför? Tja... Brist på handling? Långsamt tempo? Så jävla lam huvudperson? Hipster deluxe-film som försöker vara arty och svår i sitt navelskådande men som bara är totalt jävla ointressant?
Nu ska jag spoila här, men vet ni hur den slutar? Den sista scenen? Huvudpersonen masserar sin mammas rygg. Sedan flyttar hon en tickande klocka. Mamman säger att hon fortfarande hör den. Varpå huvudpersonen säger ”Men bara lite?”.... AAARRGGGHH! Det är liksom det sista som händer! Så slutar den!
SE DEN INTE.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar