En gång i tiden spelade jag i samma band som systrarna, ett hårdrocksband vid namn Slamshot Seduction. Vi var grymma och gjorde fett bra musik och hade jävligt kul ihop också, men av olika anledningar så klarade vi inte av att hålla ihop bandet.
Ett problem vi hade var att vi la alldeles för mycket energi på annat än musiken. Vi la enorm press på oss själva att vi skulle "lyckas" och försökte vara så professionella vi bara kunde ända från början. Detta tog bort en hel del av spelglädjen. Istället för att ha kul med bandet blev det lite som ett jobb. Det blev en väldigt negativ stämning och ingenting vi gjorde var bra nog kändes det som. Vi tjafsade ständigt och anklagade varandra för att inte ge allt.
Slamshot Seduction bildades också med en väldigt tydlig idé om vilka vi skulle vara, hur vi skulle se ut och hur vi skulle låta. Det var viktigt med image, vi skulle ha snygga bilder och rätt stil. Istället för att samlas som en grupp och se vad vi kunde åstadkomma gemensamt så var det som att vi alla skulle anpassa oss för att passa in i något slags koncept. Jag tyckte att det var jättejobbigt och att jag inte fick vara mig själv riktigt. Jag brukade tänka att om vi la energin på musiken istället för att tjafsa så skulle vi åstadkomma verkligt stora saker.
Men nu har vi hittat tillbaka till varandra igen! Nästa år börjar vi repa med ett nytt musikprojekt, The Putchis! Vi har redan jammat litegrann och förutom att det låter sjukt bra så är det jävligt kul också! Vi är också rätt så medvetna om de fel vi gjorde sist vi spelade ihop så den här gången ska vi se till att inte göra om dom misstagen. Det känns som att vi tar bort allt det som var dåligt med Slamshot i det här nya projektet och jag är så jävla taggad på att börja repa på riktigt! :D
Måste förresten tipsa om Josh blogg. Hon är bara 18 år men har redan kommit så långt. Är grymt imponerad av henne! När jag var 18 år var jag inte ens i närheten av hur klok och insiktsfull hon är idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar