En bortglömd terror

Läser i ETC om "En bortglömd terror". Apropå attentaten Norge. Och jag inser att de har så rätt. Högerextrema terroristbrott är ingenting nytt. Inte i Sverige. Inte i Norge. Inte någonstans. Men jag vill inte ta in det. Det känns så obehagligt. Samtidigt är ju det verkligt obehagliga hur man aldrig tar dessa brott på allvar, aldrig sätter in de i ett större sammanhang.

Någonting har hänt med Europa. Det sitter främlingsfientliga partier i de flesta parlament. Sådant påverkar. Sådant sätter sina avtryck på samhället.

Jag minns när jag var med i Ung Vänster i yngre tonåren. Vi fixade en antirasistisk konsert i Boo Folkets Hus i Orminge. Svensk Pop spelade och de var rätt populära då. Så det kom skitmycket folk. Och så hade vi en kille från Ungdom mot rasism tror jag att det var, som höll ett kort föredrag, och så hade vi lite flygblad och sånt. Det var succé.
Några år senare, när Ung Vänster hade en antirasistik konsert i Farsta så blev de attackerade av nazister. Som misshandlade ungdomar som kanske bara kommit dit för att se något band. Jag har flera vänner som var där.

Och en gång när jag var ute med min Ung Vänster-klubb och delade ut flygblad i Gustavsberg så kom det nazister. De rev sönder våra flygblad, följde efter oss och fotograferade oss. Jag tog det inte på allvar då. Tyckte att de var jättetöntiga som fotograferade oss och tänkte att de aldrig söka upp oss. Vilket de i och för sig inte gjorde heller. Men andra har blivit uppsökta.

Jag tänker på syndikalisten som blev mördad. Och paret i Högdalen som fick sin lägenhet påtänd, en lägenhet där deras 2-åriga dotter även befann sig. Och jag tänker på kulturhuset Cyklopen som nassarna brände ner.

Det här har pågått ett tag. Och det har blivit värre, det har trappats upp. Jag tror att det är dags att vi börjar se på alla dessa enskilda händelser som del av någonting större. Nazisterna var starka på 90-talet och nu är de tillbaka. Jag tror faktiskt att vi har anledning att vara rädda. Speciellt vi som bara genom vårt utseende och vår bakgrund stör nazisternas bild av hur Sverige borde vara. Speciellt vi som försöker göra organiserat motstånd mot deras hatpropaganda.

Jag kan inte låta bli att tänka att detta också hänger samman med hur hela det politiska samtalet har flyttats högerut. Nu ska vi alla tänka på oss själva och hur många kronor vi själva kan få ha kvar i plånboken när skatten är dragen. Istället för att diskutera vilken typ av samhälle vi vill leva i. Självklart ökar behovet av syndabockar då, hos dem som inte vinner någonting på utvecklingen. Hos dem som ser allt det som gjorde Sverige unikt rasa samman.

Men jag vet inte vad man ska göra faktiskt. Hade man kunnat stoppa Breivik långt tidigare och i så fall hur?