En grej jag tänkte på är hus pass inåtvänd Matt Skiba verkar. Han samspelade inte riktigt med publiken, utan verkade mer inne i sig själv, eller i musiken. Han stod relativt stilla också, så blir det ju i och för sig lätt när man både sjunger och spelar samtidigt, men ändå. Det var inte så mycket energi som strömmade ut från honom liksom, om man jämför med de andra i bandet.
Det konstiga är att det ändå fungerade. Det kändes inte stelt eller trist eller konstigt. Han verkade lugn, fokuserad och rutinerad, men inte uttråkad. Det var bara så fascinerande att se någon som jobbat som musiker, ja rockstjärna, så pass länge utan att gå in för att göra en show av en livespelning. Han stod inte där för publikens skull, han körde sin egen grej.
Jag drömmer om att ha den framtoningen på scen jag med. Jag är inte heller underhållare och jag vet att jag ofta ser asstel ut när jag spelar live.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar