New York

New York är en skithäftig stad och vi hann bara se en bråkdel. Men jag är ändå glad :) Åker jag dit igen ska jag definitivt se till att hänga mer i Brooklyn, vi var i princip bara på Manhattan nu. Och vi var inte i Central Park eller ens ute och promenerade speciellt mycket pga svinkallt, så det vill jag ju såklart göra om jag åker tillbaka. Nu blev det en del shopping, och så var vi på Museum of Modern Art, guidad busstur runt Manhattan och sista dan var jag och mamma uppe i Empire State Building.

Mitt intryck av staden är... delat. Dels skitstor, häftig osv. Men jag blev ändå inte såå imponerad. Absolut inte kär som i London eller Berlin. Fast det beror ju på vad man gör också såklart, nu har jag ju rest med familjen. Jag vet att det finns hur mycket som helst som vi inte hann se. Men mitt intryck nu är i alla fall att New York (eller åtminstone Manhattan) är extremt kommersialiserat. Samtidigt som klassklyftorna är enorma, det var väldigt tydligt. Och det tycker jag inte om. Jag tycker inte om den amerikanska mentaliteten kring det där, att man liksom blundar för fattigdomen. Det är ju sjukt effektiv marknadsföring, eller hjärntvätt kanske man ska säga, att USA är "land of freedom" där alla kan lyckas osv. Skitsorgligt.

Brooklyn kändes ju betydligt bättre än Manhattan, men där var vi bara en enda kväll och käkade middag med en gammal kompis till min bror så jag kan inte riktigt uttala mig. Men det brukar ju jämföras med Södermalm här i Stockholm. Betydligt mer avslappnat än centrala stan, och där finns väl någon slags själ, men den är ju tyvärr också på väg att försvinna i gentrifieringen.

Nu vill jag inte låta för negativ här, det var en jättespännande resa, jag bara reflekterar lite över olika städer och samhällen. Jag uppskattar Sverige och Stockholm väldigt mycket ändå.