Ser på Aktuellt om barnfattigdom. Blir så ledsen. Barnfamiljer som inte har råd med glasögon. Så ser det ut i dagens Sverige. Jag har själv varit i just den situationen. Mina glasögon hade gått sönder och min mamma var tvungen att be om hjälp från kyrkan för att klara av det.
Det som gör mig mest förbannad med barnfattigdom är man är så jävla osynlig. Folk fattar inte att folk lever såhär i Sverige idag. Att de måste förlita sig på välgörenhet för att klara vardagen. De kan inte tro det. Kanske tycker de att det inte är värdigt ett rikt land som Sverige. Och det är det ju inte. Men vad de inte vill förstå, över- och medelklassen, är att de måste avstå en liten bit av sitt eget välstånd för att alla barn ska kunna ha en trygg uppväxt.
Det känns så jävla verklighetsfrånvänt när Maria Larsson (KD) snackar om jobbskatteavdraget som ett sätt att hjälpa fattiga barn. Snälla. Som om barnfamiljerna skulle vara fattiga för att skatten är för hög. De verkligt fattiga föräldrarna är de som av olika anledningar inte jobbar, de kan till exempel vara arbetslösa eller sjuka. De tjänar inte ett skit på jobbskatteavdraget. Men de tjänar på att välfärden är skattefinansierad.
Mer om barnfattigdom:
Pressmeddelande från Rädda Barnen
Barnfattigbloggen på Aftonbladet
Artikel i DN Ekonomi
Bloggen Fattigsverige
Artikel i Aftonbladet. Så tycker partiledarna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar